Utvecklingen i riket

Efter Finanskrisen 2008/09 skedde en snabb återhämtning av ekonomin. Redan 2010 var BNP och sysselsättningen i stort sett tillbaka på de nivåer som rådde innan krisen. Därefter kom en avmattning av ekonomin som varade fram till 2013/14. Sedan 2014 har utvecklingen av arbetsmarknaden och ekonomin varit stark. Bakom detta ligger bland annat den svaga kronkursen, vilken främjat exporten, samt en kraftig expansion av bostadsbyggandet. Mycket tyder dock på att vi befinner oss i ett sent skede i högkonjunkturen, vilken enligt flertalet prognosmakare förväntas avmattas de kommande åren.

Nedan redovisas de större bankernas och prognosinstitutens prognoser för ekonomi, sysselsättning och arbetslöshet.

I de prognoser som framlagts under den senaste trettiodagarsperioden förväntas BNP-tillväxten år 2018 minska till 2,3 procent (från 2,7 i prognoserna från den föregående fyramånadersperioden). Den förväntade tillväxten år 2019 förväntas minska till 1,8 procent (från 1,9 procent i de tidigare prognoserna). Tillväxten år 2020 förväntas minska till 1,9 procent (från 2,0 procent i de tidigare prognoserna).

I de prognoser som framlagts under den senaste trettiodagarsperioden förväntas sysselsättningstillväxten år 2018 öka till 1,7 procent (från 1,6 i prognoserna från den föregående fyramånadersperioden). Den förväntade tillväxten år 2019 förväntas öka till 0,9 procent (från 0,8 procent i de tidigare prognoserna). Tillväxten år 2020 förväntas oförändrat ligga kvar på 0,5 procent.

Enligt de prognoser som lagt den senaste månaden förväntas arbetslösheten under 2018 uppgå till 6,6 procent. Arbetslösheten de följande två åren beräknas ligga på 6,7 respektive 6,2 procent.

Konjunkturläget i Skåne

Konjunkturinstitutet publicerar varje kvartal en konjunkturbarometer som redovisar konjunkturläget på NUTS2-nivå. Skåne ingår i NUTS2-regionen Sydsverige, vilken omfattar Skåne och Blekinge. Eftersom regionen storleksmässigt starkt domineras av Skåne är det rimligt att anta att mätningen i stort ger samma bild som om den bara omfattat Skåne. Konjunkturinstitutet beskriver hur barometerindikatorn ska tolkas så här:

Såsom Barometerindikatorn är konstruerad har den medelvärdet 100 och standardavvikelsen 10. Under antagandet om normalfördelning förekommer värden mellan 90 och 110 i 68 procent av fallen, medan värden över 110 respektive under 90 förekommer i vardera 16 procent av fallen. Tolkningen av Barometerindikatorns utfall blir då att värden över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt och värden över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. Värden under 100 respektive under 90 har motsvarande tolkning i termer av svagare och mycket svagare tillväxt än normalt.

Konjunkturinstitutets indikator för samtliga privat företag inom byggsektorn, industrin, handel och tjänster uppgår till 106 (högkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn ökat med 2 enheter. På ett års sikt har indikatorn minskat med 5 enheter.

För byggsektor, vilken i Skåne direkt sysselsätter nästan 41 000 personer, uppgår konjunkturindikatorn till 109 (högkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn ökat med 5 enheter. På ett års sikt har indikatorn minskat med 6 enheter.

Tillverkningsindustrin sysselsätter 58 000 personer i Skåne. Konjunkturindikatorn ligger på 118 (stark högkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn ökat med 7 enheter. På ett års sikt har indikatorn ökat med 3 enheter.

Handel (detalj- samt partihandel) är en av de största näringarna i Skåne och sysselsätter drygt 80 000 personer. Konjunkturindikatorn uppgår till 99 (lågkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn ökat med 2 enheter. På ett års sikt har indikatorn minskat med 8 enheter.

Den privata tjänstesektorn i Skåne sysselsätter över 200 000 personer. Sektorn är mycket heterogen och består av såväl enklare servicearbeten som kvalificerad FoU, vilket gör indikatorn tämligen svårtolkad. Konjunkturindikatorn uppgår till 102 (högkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn minskat med 1 enhet. På ett års sikt har indikatorn minskat med 5 enheter.

Konjunkturinstitutet frågar även efter vilka tillväxthinder som företagen upplever. Frågorna redovisas som nettotal, dvs andelen svarande som gett ett positivt svar minus andelen som gett ett negativt svar. Ett nettotal på 20 på frågan om brist på arbetskraft är ett tillväxthinder innebär således att 20 procentenheter fler företag har uppgett att brist på personal är ett tillväxthinder än antalet procentenheter som uppgett att det inte är det. (Diagrammet nedan är inte helt rättvisande eftersom frågorna till de fyra branscherna kan vara något olika formulerade. Den som vill sätta sig in i undersökningsmetodiken på djupet hänvisas till metodhandboken på Konjunkturinstitutets hemsida).

Brist på arbetskraft/personal var det viktigaste hindret för bygg (71), tjänster (52) och handel (32), medan brist på efterfr./uppdragsvol./försäljning var det viktigaste hindret för industri (37).