Utvecklingen i riket

Efter Finanskrisen 2008/09 skedde en snabb återhämtning av ekonomin. Redan 2010 var BNP och sysselsättningen i stort sett tillbaka på de nivåer som rådde innan krisen. Därefter kom en avmattning av ekonomin som varade fram till 2013/14. Sedan 2014 har utvecklingen av arbetsmarknaden och ekonomin varit stark. Bakom detta ligger bland annat den svaga kronkursen, vilken främjat exporten, samt en kraftig expansion av bostadsbyggandet. Mycket tyder dock på att vi befinner oss i ett sent skede i högkonjunkturen, vilken enligt flertalet prognosmakare förväntas avmattas de kommande åren.

Nedan redovisas de större bankernas och prognosinstitutens prognoser för ekonomi, sysselsättning och arbetslöshet.

I de prognoser som framlagts under den senaste trettiodagarsperioden förväntas BNP-tillväxten år 2019 minska till 1,4 procent (från 1,5 i prognoserna från den föregående fyramånadersperioden). Den förväntade tillväxten år 2020 förväntas minska till 1,5 procent (från 1,7 procent i de tidigare prognoserna). Tillväxten år 2021 förväntas minska till 1,6 procent (från 1,8 procent i de tidigare prognoserna).

I de prognoser som framlagts under den senaste trettiodagarsperioden förväntas sysselsättningstillväxten år 2019 oförändrat ligga kvar på 1,1 procent jämfört med prognoserna från den föregående fyramånadersperioden. Den förväntade tillväxten år 2020 förväntas öka till 0,4 procent (från 0,4 procent i de tidigare prognoserna). Tillväxten år 2021 förväntas oförändrat ligga kvar på -0,1 procent.

Enligt de prognoser som lagt den senaste månaden förväntas arbetslösheten under 2019 uppgå till 6,4 procent. Arbetslösheten de följande två åren beräknas ligga på 6,6 respektive 6,6 procent.

Konjunkturläget i Skåne

Konjunkturinstitutet publicerar varje kvartal en konjunkturbarometer som redovisar konjunkturläget på NUTS2-nivå. Skåne ingår i NUTS2-regionen Sydsverige, vilken omfattar Skåne och Blekinge. Eftersom regionen storleksmässigt starkt domineras av Skåne är det rimligt att anta att mätningen i stort ger samma bild som om den bara omfattat Skåne. Konjunkturinstitutet beskriver hur barometerindikatorn ska tolkas så här:

Såsom Barometerindikatorn är konstruerad har den medelvärdet 100 och standardavvikelsen 10. Under antagandet om normalfördelning förekommer värden mellan 90 och 110 i 68 procent av fallen, medan värden över 110 respektive under 90 förekommer i vardera 16 procent av fallen. Tolkningen av Barometerindikatorns utfall blir då att värden över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt och värden över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. Värden under 100 respektive under 90 har motsvarande tolkning i termer av svagare och mycket svagare tillväxt än normalt.

Konjunkturinstitutets indikator för samtliga privat företag inom byggsektorn, industrin, handel och tjänster uppgår till 100 (varken hög- eller lågkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn minskat med 5 enheter. På ett års sikt har indikatorn minskat med 9 enheter.

För byggsektor, vilken i Skåne direkt sysselsätter nästan 41 000 personer, uppgår konjunkturindikatorn till 107 (högkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn minskat med 3 enheter. På ett års sikt har indikatorn minskat med 6 enheter.

Tillverkningsindustrin sysselsätter 58 000 personer i Skåne. Konjunkturindikatorn ligger på 109 (högkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn minskat med 8 enheter. På ett års sikt har indikatorn minskat med 7 enheter.

Handel (detalj- samt partihandel) är en av de största näringarna i Skåne och sysselsätter drygt 80 000 personer. Konjunkturindikatorn uppgår till 98 (lågkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn minskat med 1 enhet. På ett års sikt har indikatorn minskat med 6 enheter.

Den privata tjänstesektorn i Skåne sysselsätter över 200 000 personer. Sektorn är mycket heterogen och består av såväl enklare servicearbeten som kvalificerad FoU, vilket gör indikatorn tämligen svårtolkad. Konjunkturindikatorn uppgår till 96 (lågkonjunktur). På ett kvartals sikt har indikatorn minskat med 5 enheter. På ett års sikt har indikatorn minskat med 10 enheter.

Konjunkturinstitutet frågar även efter vilka tillväxthinder som företagen upplever. Frågorna redovisas som nettotal, dvs andelen svarande som gett ett positivt svar minus andelen som gett ett negativt svar. Ett nettotal på 20 på frågan om brist på arbetskraft är ett tillväxthinder innebär således att 20 procentenheter fler företag har uppgett att brist på personal är ett tillväxthinder än antalet procentenheter som uppgett att det inte är det. (Diagrammet nedan är inte helt rättvisande eftersom frågorna till de fyra branscherna kan vara något olika formulerade. Den som vill sätta sig in i undersökningsmetodiken på djupet hänvisas till metodhandboken på Konjunkturinstitutets hemsida).

Brist på arbetskraft/personal var det viktigaste hindret för bygg (64), tjänster (46) och handel (20), medan brist på efterfr./uppdragsvol./försäljning var det viktigaste hindret för industri (37).

En ytterligare fråga som Konjunkturinstitutet ställer handlar om företagen tror att de ska ha fler anställda inom ett år eller inte. Även dessa svar redovisas som nettotal, dvs hur många procent som tror att de ska ha fler anställda inom ett år minus andelen som tror de ska ha färre anställda. Inom fyra sektorer är det ett flertal företag som anger att de tänker öka personalen på ett års sikt (bygg (24), industri (8), tjänster (8) och handel (7)).

Arbetslöshet

Ny definition av arbetslöshet

I tidigare utgåvor av denna rapport definierades arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik som “antalet öppet arbetslösa samt i progrogram med aktivitetsstöd dividerat med befolkningen i åldern 16-64 år respektive 18-24 år”. Eftersom Arbetsförmedlingen slutat publicera arbetslösheten som andel av befolkningen används nu ett annat mått. Arbetslösheten mäts nu som andel av den “registerbaserade arbetskraften”. Den registerbaserade arbetskraften definieras som antalet sysselsatta enligt senaste registermätning (för närvarande år 2017) adderat med antalet arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen. Den nya definitionen innebär att den totala arbetslösheten för åldersgruppen 16-64 år stiger med cirka 2 procentenheter.

Effekterna på ungdomsarbetslösheten av den nya mätmetoden blir dramatiska. Eftersom det är få sysselsatta i ungdomsgruppen, beroende på att flertalet ungdomar är studerarande, stiger arbetslösheten med nästan 5 procentenheter till knappt 12 procent (januari 2019). Detta ska inte tolkas som att tolv procent av alla ungdomar är arbetslösa, utan den korrekta tolkningen är att tolv procent av alla ungdomar är arbetslösa bland de som antingen studerar eller är arbetslösa. En stor andel av ungdomarna är studerande och ingår inte i ekvationen.

I Skåne inräknas inte pendlare över Öresund i den registerbaserade arbetskraften från Arbetsförmedlingen, vilket innebär att arbetslösheten i framför allt Malmö blir något för hög.

Arbetslösheten per län

Arbetslösheten för invånare mellan 16-64 år i Skåne uppgick under februari till 9,3 procent, vilket var den tredje högsta arbetslösheten i riket. Arbetslösheten i riket låg på 6,9 procent. I absoluta tal uppgick arbetslösheten i Skåne till 59 286 personer som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Motsvarande antal i riket som helhet var 348 373 personer. Jämfört med föregående månad var andelen arbetslösa i Skåne oförändrad. Jämfört föregående år har arbetslösheten minskat med 0,6 procentenheter. Män tenderar att vara arbetslösa i högre utsträckning än kvinnor. I Skåne var i februari 31 416 män öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (9,6 procent). Bland Skånes kvinnor i åldern 16-64 år var 27 870 öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (8,9 procent).

Andelen unga arbetslösa i åldern 18-24 år uppgick under februari till 11,4 procent, vilket var den femte högsta arbetslösheten i riket. Ungdomsarbetslösheten i riket låg på 8,5 procent. I absoluta tal uppgick arbetslösheten i Skåne till 7 485 personer som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Motsvarande antal i riket som helhet var 45 831 personer. Sedan föregående månad har arbetslösheten i Skåne minskat med 0,2 procentenheter. Jämfört samma månad föregående år har ungdomsarbetslösheten minskat med 1,8 procentenheter. Ungdomsarbetslösheten är starkt dominerad av män, vilket till stor del beror på att kvinnor har högre studiedeltagande. I Skåne var i februari 0 män mellan 18-24 år öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (13,6 procent). Motsvarande antal för Skånes kvinnor uppgick till 0 personer, motsvarande 9,4 procent av arbetskraften).

Andelen av unga i åldern 16-64 år i Skåne som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd var i februari 0,4 procentenheter lägre jämfört med februari 2018 och 0,5 procentenheter lägre jämfört med februari 2017.

Arbetslöshet på kommunnivå

Arbetslösheten bland invånare i åldern 16-64 år uppgick februari till 9,3 procent i Skåne, motsvarande 59 286 personer. De kommuner som hade den högsta arbetslösheten var Malmö (13,5 procent arbetslösa), Perstorp (12,7 %) och Östra Göinge (12,4 %) Lägst arbetslöshet återfinns vanligen i kranskommuner till de större städerna. Kommunerna med den lägsta arbetslösheten i Skåne var Lomma (3,4 procent arbetslösa), Vellinge (4,2 %), Kävlinge (4,4 %) och Staffanstorp (4,8 %)

Andel och antal arbetslösa invånare 16-64 år per kommun, februari 2019
Region Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd (%) Förändring februari 2018 - februari 2019, proc.enh. Antal arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändring februari 2018 - februari 2019, antal
Malmö 13,5 -0,7 22 048 -824
Perstorp 12,7 0,1 417 7
Östra Göinge 12,4 -2,1 829 -157
Landskrona 11,7 -1,8 2 432 -370
Burlöv 10,1 -0,3 845 -8
Helsingborg 10,1 -0,7 7 088 -380
Åstorp 9,7 -1,8 718 -138
Kristianstad 9,7 -0,5 3 934 -173
Skåne län 9,3 -0,6 59 286 -2 939
Hässleholm 9,3 -0,9 2 310 -233
Bromölla 9,0 -0,1 529 -9
Bjuv 8,5 -1,1 614 -81
Osby 8,5 0,4 520 32
Eslöv 8,3 -0,4 1 359 -51
Klippan 8,2 -0,8 666 -56
Tomelilla 7,9 -0,2 501 -13
Simrishamn 7,8 -0,9 643 -75
Örkelljunga 7,7 0,1 351 11
Trelleborg 7,6 -0,7 1 628 -116
Skurup 7,1 -0,1 543 5
Riket 6,9 -0,4 348 373 -17 602
Ystad 6,8 0,3 956 43
Hörby 6,6 -0,5 498 -32
Lund 6,2 -0,1 3 481 15
Båstad 6,0 -0,8 387 -53
Svalöv 5,9 -1,0 395 -68
Sjöbo 5,9 -0,1 542 -1
Ängelholm 5,8 -0,8 1 187 -172
Höganäs 5,4 -0,4 631 -35
Svedala 5,3 0,1 552 20
Höör 5,2 -0,5 415 -37
Staffanstorp 4,8 -0,2 550 -18
Kävlinge 4,4 -0,3 668 -36
Vellinge 4,2 0,1 673 34
Lomma 3,4 0,2 376 30
Källa: Arbetsförmedlingen

Ungdomsarbetslösheten i Skåne uppgick i februari till 11,4 procent av invånarna mellan 18-24 år, motsvarande 7 485 personer. Högst ungdomsarbetslöshet hade Östra Göinge (18,5 procent arbetslösa), Perstorp (17,3 %) och Malmö (14,7 %) Kommunerna med den lägsta ungdomsarbetslösheten var Vellinge (4,7 procent arbetslösa), Lomma (5,1 %), Lund (6,1 %) och Svalöv (6,2 %)

Andel och antal arbetslösa invånare 18-24 år per kommun, februari 2019
Region Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd (%) Förändring februari 2018 - februari 2019, proc.enh. Antal arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändring februari 2018 - februari 2019, antal
Östra Göinge 18,5 -3,7 132 -40
Perstorp 17